Typiskt för den minimalistiska trädgården är att den sofistikerade formen är överordnad innehållet. Det handlar om funktionalism och renodlad modernism, som passar särskilt bra ihop med funkisinspirerad arkitektur. Tydlighet är essentiellt, så låt inte för många element slåss om uppmärksamheten. Less is more. Färgpaletten är ytterst begränsad. Det ska vara återhållsamt med blommor, men desto mer gröna nyanser. Växter som är marktäckande, eller har tydliga och skulpturala drag, passar bäst. Använd gärna estetiska prydnadsgräs, som bjuder på ett vackert ljusspel när de blir solbelysta bakifrån eller från sidan. Rena, stora ytor med en återkommande utvald färg och växter med arkitektonisk form bidrar till ett sparsmakat och diskret uttryck. Låt stigar, häckar, murar och utsmyckning följa rena linjer i avvägda proportioner. Det kan röra sig om såväl upprepning av former som asymmetri. Låt växterna mjuka upp den strama stilen. Det är i kontrasterna mellan strukturer och växter som det uppstår harmoni. Nivåskillnader skapar intressanta arrangemang, så upphöjda bäddar ger dig möjligheter. Låt gångstigar vara tillräckligt breda för att två personer ska kunna promenera sida vid sida. Växter som doftar gott adderar en extra dimension. Välj gärna murar och terrasseringar av betong, pergolor med icke-blommande klängväxter, formella dammar, stenläggningar och formklippta buskar. Pynt är banlyst! När du väljer material är stål, aluminium, betong, glas, granit, koppar och exklusiva stenmaterial, som skiffer och diabas, helt rätt.